God before our eyes always.

Started reading a book by C.H. Spurgeon, the title is Gems from Malachi. This was from a sermon he held in Jan 7 1855; He begins by saying that for God's chosen people, the study of who God is should be at the center. We should have a desire to get to know God, the person, nature, work and everything about the existence of God.

I will not quote the whole book, but the beginning here, we as God's chosen people should want to know who he is, what he has done, his ways and guidelines. Spurgeon uses the parable to hold up a vertical line, just like my old Bible school teacher Donobauer. If we do not know who God is, what he has done, what commands he has given, what we are not allowed to do, and so on; can we then claim to know God? And if we ourself don´t know God, why should he know us on the Day of Judgment?

Spurgeon goes on to say, that the subject of God is so great, so extensive, that our little brains cannot really grasp it. We can imagine ourself being wise men, but face to face with God, we will find ourselfs ashamed if we consider us wise. When Spurgeon compares our wisdom and knowledge with God's, he says; I was born yesterday and know nothing.

Oh, how true that is. I, in comparison with an almighty, omniscient God, am not even a small gust of wind. The importance of actually learning everything about God's attributes cannot be overstated, not if we are to call ourselves Christians. It is God as the creator of everything and God's love for us that made us once choose the path of salvation. Our whole inner man shouldn´t only want to learn everything about God, but also strive to learn us everything about the God we believe in.

In addition to having the will, it is a necessity for us Christians to get to know God. How can we resist temptation and seduction if we do not know God and His will? So in order not to end up wrong, it is very important to have a full understanding of all of God's attributes.

The psalmist says; I have your law before my eyes night and day. Is that so for us, do we have God and His law before our eyes night and day? Do we keep a plumb-line in our everyday life in our speech, our deeds, et.c. in relation to how God wants us to speak and act? We each have to make our own assessment.

Jos 1:8 This Book of the Law shall not depart from your mouth, but you shall meditate on it day and night, so that you may be careful to do according to all that is written in it. For then you will make your way prosperous, and then you will have good success.

Ps 1:1-3 Blessed is the man who walks not in the counsel of the wicked, nor stands in the way of sinners, nor sits in the seat of scoffers; but his delight is in the law of the Lord, and on his law he meditates day and night. He is like a tree planted by streams of water that yields its fruit in its season, and its leaf does not wither. In all that he does, he prospers.

Ps 119:1-4 Blessed are those whose way is blameless, who walk in the law of the Lord! Blessed are those who keep his testimonies, who seek him with their whole heart, who also do no wrong, but walk in his ways! You have commanded your preceptsto be kept diligently.

To really get to know God, think of him day and night and keep what he has said to us, also carries with it a promise, namely that we will succeed.

A proverb says; Happiness stands the bold bee. (Peder Syv 1631-1702) But the truth is that it is obedience to God that gives us total happiness.

Another says; there is only one way to happiness and that is to stop worrying about circumstances that it is not in our power to change. (Epiketos 50-140)

It´s not entirely true, because God says that when we keep His law before our eyes night and day, our way will be successful.

Man's way of looking at how we ourselves can be happy, or not worry about things we can not control, is human wisdom. The wisdom of God is so much greater, and it is contained in; Keep the law of God, day and night, before our eyes. The truth is that you and I, can´t have an affect on anything at all in ourselves. God is the one who outlines our lives, He sees the beginning and the end of them.

Paul Claudel (1868-) put it this way; The best way to lose happiness is to seek it. Happiness is not the goal of life, it's just a by-product.

Happiness as a by-product of having God's law before our eyes, 24-7. We as Christians do not even have to look for it, it just follows as the promise it is. Happiness is knowing God and obeying Him, or should be for us as Christians. Getting to know everything about God should be our delight, as Spurgeon said. Nothing is more important.

Greetings of peace Ingemo

Gud för våra ögon alltid !

Började läsa en bok av C.H. Spurgeon, titeln är översatt Malakis juveler. Detta ska vara från en predikan 7 jan 1855; Han börjar med att för Guds utvalda folk borde studien av vem Gud är, vara i centrum. Vi borde ha en vilja att lära känna Gud, personen, naturen, arbetet ja allting om Guds existens.

Jag kommer inte citera hela boken, men lite i början, vi som Guds utvalda folk borde vilja veta vem han är, vad han gjort, hans vägar och riktlinjer. Spurgeon använder liknelsen med att hålla upp en lodlina, precis som min gamla bibelskolelärare Donobauer. Om vi inte vet vem Gud är, vad har gjort, vilka befallningar han gett, vad vi inte är tillåtna att göra och så vidare; Hur kan vi då påstå att vi känner Gud? Och om vi inte känner Gud, varför ska han på domens dag kännas vid oss?

Spurgeon går även här, endast på första sidan ännu, in på att ämnet om Gud är så stort, så omfattande så våra små hjärnor kan inte riktigt få grepp om det. Vi kan tänka oss visa, men öga mot öga med Gud, ja då kommer vi på skam om vi anser oss visa. När Spurgeon jämför vår vishet och kunskap med Guds säger han; Jag föddes igår och vet ingenting.

Oj vad sant det är. Jag i jämförelse med en allsmäktig, allvetande Gud, är inte ens en liten vindpust. Vikten att vi faktiskt lär oss allting om Guds attribut, kan inte påpekas för lite, inte om vi ska kalla oss kristna. Det är ju Gud som alltings skapare och Guds kärlek till oss som gjorde att vi en gång valde frälsningens väg. Hela vår inre människa borde inte bara vilja lära oss allt om Gud, utan även sträva efter att lära oss allting om den Gud vi tror på.

Utöver att vi behöver ha viljan, så är det ett nödvändigt måste för oss kristna att lära känna Gud. Hur ska vi kunna stå emot frestelser och förförelser om vi inte känner Gud och hans vilja? Så för att inte hamna fel är det ju väldigt viktigt att få full förståelse av alla Guds attribut.

Psalmisten säger ju, Jag har din lag för mina ögon natt och dag. Är det så för oss, har vi Gud och hans lag inför våra ögon natt och dag? Håller vi upp en lodlina i vardagen i vårt tal, våra gärningar, et.c. i förhållande till hur Gud vill att vi ska tala och handla? Vi får var och en göra vår egen bedömning.

Jos 1:8 Låt icke denna lagbok vara skild från din mun; tänk på den både dag och natt, så att du i alla stycken håller det som är skrivet i den och gör därefter; ty då skola dina vägar vara lyckosamma, och då skall du hava framgång.

Ps 1:1-3 Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta, utan har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt. Han är såsom ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i sin tid, och vars löv icke vissna; och allt vad han gör, det lyckas väl.

Ps 119:1-4 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag. Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom, de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar. Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.

Att verkligen lära känna Gud, tänk på honom dag och natt och hålla det som han sagt åt oss, bär också med sig ett löfte, nämligen att vi ska lyckas.

Ett ordstäv säger; Lyckan står den djärve bi. (Peder Syv 1631-1702) Men sanningen är att det är att lyda Gud som ger oss den totala lyckan.

Ett annat säger; det finns bara en väg till lyckan och det är att sluta bekymra sig över förhållanden som det inte står i vår makt att ändra. ( Epiketos 50-140)

Det är inte helt sant, eftersom Gud säger att när vi håller hans lag för våra ögon natt och dag, så blir vår väg lyckosam.

Människans sätt att se på hur vi själva ska kunna få lycka, eller låta bli att bekymra oss över sånt vi inte kan råda över, är mänsklig visdom. Guds visdom är så mycket större, och den ryms i; Ha Guds lag dag och natt för våra ögon. Sanningen är ju den att du och jag, kan inte påverka någonting alls i oss själva. Gud är den som stakar ut våra liv, Han ser början och slutet av dem.

Paul Claudel (1868- ) uttryckte det så här; Det bästa sättet att gå miste om lyckan, är att söka den. Lyckan är inte livets mål, det är bara en biprodukt.

Lyckan som en biprodukt av att få ha Guds lag inför våra ögon, dygnet runt. Vi som kristna behöver inte ens söka efter den, den kommer på köpet. Lycka är att känna Gud och få lyda honom, eller borde vara för oss som kristna. Lära känna allting om Gud borde vara en självklarhet hos oss, som Spurgeon sa. Ingenting är viktigare.

Fridshälsningar Ingemo

Oj vad sant det är. Jag i jämförelse med en allsmäktig, allvetande Gud, är inte ens en liten vindpust. Vikten att vi faktiskt lär oss allting om Guds attribut, kan inte påpekas för lite, inte om vi ska kalla oss kristna. Det är ju Gud som alltings skapare och Guds kärlek till oss som gjorde att vi en gång valde frälsningens väg. Hela vår inre människa borde inte bara vilja lära oss allt om Gud, utan även sträva efter att lära oss allting om den Gud vi tror på.

Utöver att vi behöver ha viljan, så är det ett nödvändigt måste för oss kristna att lära känna Gud. Hur ska vi kunna stå emot frestelser och förförelser om vi inte känner Gud och hans vilja? Så för att inte hamna fel är det ju väldigt viktigt att få full förståelse av alla Guds attribut.

Psalmisten säger ju, Jag har din lag för mina ögon natt och dag. Är det så för oss, har vi Gud och hans lag inför våra ögon natt och dag? Håller vi upp en lodlina i vardagen i vårt tal, våra gärningar, et.c. i förhållande till hur Gud vill att vi ska tala och handla? Vi får var och en göra vår egen bedömning.

Jos 1:8 Låt icke denna lagbok vara skild från din mun; tänk på den både dag och natt, så att du i alla stycken håller det som är skrivet i den och gör därefter; ty då skola dina vägar vara lyckosamma, och då skall du hava framgång.

Ps 1:1-3 Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta, utan har sin lust i HERRENS lag och tänker på hans lag både dag och natt. Han är såsom ett träd, planterat vid vattenbäckar, vilket bär sin frukt i sin tid, och vars löv icke vissna; och allt vad han gör, det lyckas väl.

Ps 119:1-4 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag. Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom, de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar. Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.

Att verkligen lära känna Gud, tänk på honom dag och natt och hålla det som han sagt åt oss, bär också med sig ett löfte, nämligen att vi ska lyckas.

Ett ordstäv säger; Lyckan står den djärve bi. (Peder Syv 1631-1702) Men sanningen är att det är att lyda Gud som ger oss den totala lyckan.

Ett annat säger; det finns bara en väg till lyckan och det är att sluta bekymra sig över förhållanden som det inte står i vår makt att ändra. ( Epiketos 50-140)

det är inte helt sant, eftersom Gud säger att när vi håller hans lag för våra ögon natt och dag, så blir vår väg lyckosam.

Människans sätt att se på hur vi själva ska kunna få lycka, eller låta bli att bekymra oss över sånt vi inte kan råda över, är mänsklig visdom. Guds visdom är så mycket större, och den ryms i; Ha Guds lag dag och natt för våra ögon. Sanningen är ju den att du och jag, kan inte påverka någonting alls i oss själva. Gud är den som stakar ut våra liv, Han ser början och slutet av dem.

Paul Claudel (1868- ) uttryckte det så här; Det bästa sättet att gå miste om lyckan, är att söka den. Lyckan är inte livets mål, det är bara en biprodukt.

Lyckan som en biprodukt av att få ha Guds lag inför våra ögon, dygnet runt. Vi som kristna behöver inte ens söka efter den, den kommer på köpet. Lycka är att känna Gud och få lyda honom, eller borde vara för oss som kristna. Lära känna allting om Gud borde vara en självklarhet hos oss, som Spurgeon sa. Ingenting är viktigare.

Fridshälsningar Ingemo

Jesus life outwards, starts with us.

 I was listening to VoicePlays version of ”I´m looking at the man in the mirror = Jag tittar på mannen i spegeln”. Glen Ballard / Siedah Garrett wrote is and Michael Jackson preformed it. Here are the lyrics;

I'm gonna make a change. For once in my life. It's gonna feel real good. Gonna make a difference. Gonna make it right. As I, turn up the collar on. My favorite winter coat. This wind is blowing my mind. I see the kids in the streets. With not enough to eat. Who am I to be blind? Pretending not to see thier need.

A summer disregard, a broken bottle top. And a one man soul. They follow each other on the wind ya' know. 'Cause they got nowhere to go. That's why I want you to know

ref. I'm starting with the man in the mirror. I'm asking him to change his ways. And no message could have been any clearer. If you want to make the world a better place. Take a look at yourself, and then make a change

I've been a victim of a selfish kind of love. It's time that I realize. That there are some with no home, not a nickel to loan. Could it be really me, pretending that they're not alone?

A willow deeply scarred, somebody's broken heart. And a washed-out dream. They follow the pattern of the wind ya' see. 'Cause they got no place to be. That's why I'm starting with me

The lyrics really speaks for itself. We often have our eyes turned to ourselves and forget that there are those who might even have it worse than us. How often do we look at ourselves in the mirror and think about what changes we, you and I, can make ourselves, and how it would affect things around us?

Look at the man/ woman in the mirror, get him/ her to change his her way. No message can be clearer, you want to make the world a better place, look at yourself and make a change.

If I´m to look at it from a Christian perspective, the scripture tells us that no one is righteous, not one, and our hearts are incurably evil by nature. For us to actually change, we must really have our gaze outward, more than inward. I am not saying that it is impossible for a non-Christian to change the world or start with him/ herself, rather the case is, that for us who are saved it should come natural.

If those who are not Christians can understand this, then we should do it even more so, since we should have died away from ourselves and risen to a new life in Christ.

We can use the golden rule, Do to others as you yourself want to be treated. Look at yourself in the mirror, are you who you should be in Christ? Would we really stand a deep scrutiny from others regarding our Christian life?

If non-cristians can see that we need to care about each other. Then how important isn´t it for us as Christians to really do the same. This lyrics grabs me, just like others, where the focus is on others than myself. Looking at others, not myself. There are always those who are worse off than I am. It does not necessarily mean that I myself have not gone through tough things, it just means, I´m not alone.

For both cristians and non-christians it can many times be, that we are so self-absorbed with how tough and hard our own lives are or have been. We therefore forget others who have right now/ or used to have it just as hard or even worse. Selfpity has become the focus. But if we open our eyes to someone else's worries, our own problems also get diminished.

Uno Svenningsson was in a little bit on the same track in his song; Under the surface.

1. Under the surface you´ll find large and small. Beneath the surface there´s laughter and crying. There is a lot going on there that we cannot understand. But we always find the answers there at the bottom of ourselves, beneath the surface

ref. I know, I know, I know you're there. I know, I know, I know you're there. I know, I know, I know you're there. I know, I know, I know

2. People laugh and toast. But soon the end comes with chaos. Someone kicks and hits a poor man, who hasn´t got chance at all. I see that no one seems to care and neither do I. The fear is too great and strong to do anything at all.

bridge. Beneath the surface, I'm ashamed of myself. Beneath the surface, the image burns me.

3. I think about it often, if that had been my own brother. Then I too, would have turned into a monster without words. When I see all the evil that we humans have unleashed, the meaningless suffering, then I have a hard time to understandi that we have all been children and helpless at some point. Loved without boundaries, loved without compulsion.

Bridge. Below the surface all of us are all small, below the surface a good soul can perish.

For far too many, this is the norm, we close our eyes to those outside of ourself, do not want to see, do not want to hear. But imagine if we instead, look at ourselves, and start with ourselves. Be the one who does the opposite, the one who tries to change something. Not everyone can do everything, but if many do something small, it can be a really big change that happens.

We as Christians, in particular, should have that view. Looking beyond ourselves. Where we help others instead of digging into the well of our own problems.

This is something we see in the Bible as well. Think on Joseph - sold into slavery - end up in prison - Pharaoh's right hand. He could have become very bitter and introvert. Failed, to with God's help - help others interpret their dreams, - worrying about his own problems. Paul likewise with everything he went through. But they continued their path despite the problems they constantly found themselves in.

Problem is one thing that can make us introwort, another one today is the whole social media stuff, such as"selfies. I must admit that I am happy not to belong to this young generation. I´m clearly not a selfie person, thinks all social media is a bit awkward and don´t have time for them either.

In our time, it is not easy to live a completely divine life with everything around us that wants to make us like everyone else. Enduring has never been easy, but if we are to endure today, the difference will be greater than 100 years ago. Yet that is exactly what we are expected to do.

A different people, separated from all others. That was what the Jews were called to be, and this were supposed to make everyone else jealous of their God. It has now been the task of the Christians for a while, and we really haven´t done a better job than the Jews did, sadly enough. We too have allowed ourselves to be influenced by everything around us.

But we need to stand out and in order to do so, our love needs to be directed towards others more than to ourselves. After all, standing out usually means going against the flow. It´s also how we can show that we are different, that we have something that non-Christians lack. We should be the ones to go before, not joining in.

How often are our actions and behaviour the exact opposite of this word? I'll do it soon, I'll hear from you later. Often this does not happen later at all. I myself have been with Christians who told me, I can do it in a while, but even more so; I call later, and this becomes nothing at all.

I am absolutely certain that there is no deliberate evil meant behind it, but in the worst case, what we do can not cause the damage to have already taken place. Here we have a big pitfall, for us as Christians in particular, because, what we say and don´t do, are done as us being representatives of Jesus and God. What we do is associated with who we say we serve.

Are we resembling Jesus here, or? Would Jesus say I´ll do it later and not do it at all? This brings me to the story of the person who gets a late visit and comes to his friend and asks for help.

“Which of you who has a friend will go to him at midnight and say to him, ‘Friend, lend me three loaves, for a friend of mine has arrived on a journey, and I have nothing to set before him’; and he will answer from within, ‘Do not bother me; the door is now shut, and my children are with me in bed. I cannot get up and give you anything’? I tell you, though he will not get up and give him anything because he is his friend, yet because of his impudence he will rise and give him whatever he needs. Luk 11:5-8

Vi går före, vi gör det som Jesus gjorde. Vi är så i harmoni med hurdan Gud är, så att inte släppa det vi har för händerna och hjälpa till, finns inte i oss. Ja, jag vet vi har arbeten som vi måste sköta, men kanske kan vi på något sätt även i de fallen att det är det vi jäktar mot, ta några få minuter, och mest av allt, se till att höra av oss senare.

I want to turn the tables here so to speak, we should not give in because the person is intrusive, on the contrary, do it at once, just because the person asks us to. This for me is having the mindset of Christ.

We go before, we do what Jesus did. We are so in harmony with what God is like, so letting go of what we have at hand and not helping is not in us. Yes, I know we have jobs that we have to take care of, but maybe we can somehow even in those cases find something small to do and not just ruch away,, take a few minutes, and most of all, make sure if we promise to call back, do so later.
Which brings up another song in my head, an English song that has come back to me often, written by Steven Curtis Capman.

Let us pray !
1 Thess 5:17, Kol 4: 2, Ef 6:18, Heb 4:16, Rom 12:12

1. I hear you say your heart is aching. You've got trouble in the making. And you ask if I'll be praying for you please. And in keeping with convention. I'll say yes with good intentions. To pray later making mention of your needs. But since we have this moment here at heaven's door. We should start knocking now, what are we waiting for?

Let us pray, let us pray, everywhere in every way. Every moment of the day, it is the right time. For the Father above, He is listening with love. And He wants to answer us, so let us pray

2. So when we feel the Spirit moving. Prompting, prodding and behooving. There is no time to be losing, let us pray. Let the Father hear us saying. What we need to be conveying. Even while this song is playing, let us pray. And just because we say the word, "Amen". It doesn't mean this conversation needs to end

Let us pray, let us pray, everywhere in every way. Every moment of the day, it is the right time. Let us pray without end and when we finish start again. Like breathing out and breathing in, let us pray

Let us approach the throne of grace with confidence. As our prayers draw us near. To the One who knows our needs. Before we even call His name

The more I try to explain that what´s in me, the harder it becomes to find a conclusion. Let us look outward at others, and reduce our own need to be the center of attention. Is not that the way the world can really see that we are different?

Greetings of peace Ingemo

Jesu liv utåt, startar med oss.

Jag lyssnade på VoicePlays version av ”I´m looking at the man in the mirror = Jag tittar på mannen i spegeln”. Michael Jackson skrev och framförde den. Här kommer texten översatt;

1. Jag ska göra en förändring för en gångs skull i mitt liv. Kommer att må bra, kommer att göra skillnad, kommer att göra det rätt. När jag vänder upp kragen på min favorit vinterrock. Den här vinden blåser i mitt sinne. Jag ser barnen på gatan, med inte tillräckligt med mat. Vem är jag som är blind och låtsas att jag inte ser deras behov. En sommar bortse från, en trasig flaskstopp och en mans själ. De följer varandra på vinden, vet du, för de fick ingenstans att gå. Det är därför jag vill att du ska veta

Kör Jag börjar med mannen i spegeln. Jag ber honom ändra sitt sätt och inget meddelande kunde ha varit tydligare, om du vill göra världen till en bättre plats, ta en titt på dig själv och gör sedan en förändring.

2. Jag har varit ett offer för en självisk typ av kärlek, det är dags att jag inser, det finns några utan hem. Inte ett nickel att låna, kan det verkligen vara jag som låtsas att de inte är ensamma. En pil som är djupt ärrad, någons trasiga hjärta och en tvättad dröm, de följer vindens mönster, förstår du, för att de inte har någon plats att vara. Det är därför jag börjar med mig

Bro. Om du vill göra världen till en bättre plats, ta en titt på dig själv och gör sedan förändringen. Du måste få rätt, medan du har tid, för när du stänger ditt hjärta (du kan inte), sedan stänger du ditt sinne (Stäng ditt, ditt sinne!)

Texten talar för sig själv egentligen. Vi har ofta våra blickar vända mot oss själva och glömmer bort att det finns de som kanske rent av har det värre än oss. Hur ofta ser vi oss själva i spegeln och funderar över vilka förändringar som vi, du och jag, själva kan göra och hur det skulle påverka saker runt omkring oss?

Titta på mannen/ kvinnan i spegeln, be honom/ henne ändra sitt sätt. Inget meddelande kan vara tydligare, vill du göra världen till en bättre plats, se på dig själv och gör en förändring.

Ska jag ta det från ett kristet perspektiv, så säger skriften oss att ingen rättfärdig finnes, inte en enda, och våra hjärtan är obotligt onda av naturen. För oss att faktiskt ändra oss kräver att vi verkligen har blicken utåt, mer än inåt. Jag säger inte att det är en omöjlighet för en icke kristen att förändra världen eller starta med sig själv, snarare är det så att för oss som är frälsta borde det vara en självklarhet.

Om de som inte är kristna kan förstå detta, så borde vi göra det ännu mera, eftersom vi ska ha dött bort från oss själva och uppstått till ett nytt liv i Kristus.

Vi kan använda oss av gyllene regeln, Gör mot andra som du själv vill bli behandlad. Se på dig själv i spegeln, är du den som du ska vara i Kristus? Tål vi verkligen en djup granskning av andra, angående vårt kristna liv?

Om de i världen kan se att vi behöver bry oss om varandra. Hur viktigt är det inte för oss som kristna då att vi verkligen gör detsamma. Den här sångtexten griper tag i mig, precis som andra, där fokuset är på andra än jag själv. Se på andra, inte mig själv. Det finns ju alltid de som har det värre än just jag. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att jag själv inte gått igenom tuffa saker, bara att jag i så fall inte är ensam.

Många gånger kan det vara så för oss kristna och även de icke kristna, att vi är så självupptagna med hur tuffa och jobbiga våra egna liv är eller har varit. Vi glömmer därför bort andra som har/ eller har haft, det lika jobbigt eller ännu värre. Det är synd om mig är fokus. Men öppnar vi ögonen för någon annans bekymmer, förminskas också våra egna problem.

Uno Svenningsson var inne på lite samma spår i sin sång; Under ytan.

1. Under ytan finns stora och små. Under ytan finns det skratt och gråt. Det finns mycket där som händer som vi inte kan förstå . Men vi hittar alltid svaren där i botten av oss själva, under ytan

ref. Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där. Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där. Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där. Jag vet, jag vet, jag vet

2.Det skrattas och det skålas. Men slutar snart i kaos. Någon sparkar och slår en stackare där som är helt utan chans. Jag ser att ingen verkar bry sig och inte heller jag. Rädslan är för stor och stark för att göra något alls.

bro. Under ytan skäms jag för mig själv. Under ytan bränner bilden mig.

3. Jag tänker på det ofta, om det varit min egen bror. Då hade också jag förvandlats till ett monster utan ord. När jag ser all den ondska som vi människor släppt lös, det meningslösa lidandet, då har jag svårt att förstå att alla har vi varit barn och hjälplösa nån gång. Älskat utan gränser, älskat utan tvång.

Bro. Under ytan är vi alla små, under ytan kan en god själ förgås.

Detta är hos alldeles för många det vanliga, man blundar för det utanför sig själv, vill inte se, vill inte höra. Men tänk om vi stället, ser på oss själva och börja med oss själva. Vara den som gör tvärs emot, den som försöker sig på att förändra någonting. Alla kan inte göra allting, men om många gör något litet, så kan det bli en riktigt stor förändring som sker.

Vi som kristna i synnerhet borde ha den vyn. En blick bortom oss själva. Där vi blir andra till hjälp i stället för att gräva ner oss i våra egna problem.

Det här är något som vi ser i bibeln också. Tänk på Josef - såld till slav – hamna i fängelse – Faraos högra hand. Han kunde ha blivit väldigt bitter och inåtvänd. Låtit bli att med Guds hjälp - hjälpa andra med att uttyda deras drömmar, – ojat sig över sina egna problem. Paulus likaså med allt han gick igenom. Men de fortsatte sin bana trots problemen som de hela tiden hamnade i.

Problem är en sida som kan göra oss inåtvända en annan är idag allt detta med hela den sociala sidan, inte minst ”selfies = Självbilder tagna med mobiler”. Jag får erkänna att jag är glad över att inte tillhöra en unga generationen. Är helt klart ingen selfie människa, tycker alla sociala medier är aningens jobbigt och hinner inte med dem heller.

I vår tid är det inte enkelt att leva ett helt gudomligt liv med allting runt omkring oss som vill få oss att likna alla andra. Stå ut har aldrig varit enkelt, men ska vi stå ut idag, så blir skillnaden större än för 100 år sedan. Ändå är det det som vi förväntas göra.

Ett annorlunda folk, avskiljt och separerat från alla andra. Det var vad judarna skulle vara och få alla andra avundsjuka på sin Gud. Det har nu varit de kristnas uppgift ett tag, och vi har inte direkt gjort ett bättre jobb än judarna gjorde, sorgligt nog. Även vi har låtit oss bli påverkade av allting runt omkring.

Men vi ska stå ut och för att göra det så behöver vår kärlek vara vänd mot andra mer än mot oss själva. Stå ut innebär ju oftast att gå emot strömmen. Det är också så vi kan visa på att vi är annorlunda, att vi har något som de icke kristna saknar. Vi borde vara de som går före, inte hakar på efter.

Hur ofta är det inte just tvärs emot detta ord som vi faktiskt beter oss? Jag gör det snart, jag hör av mig senare. Ofta inträffar inte detta senare alls. Jag har själv varit med om kristna som sagt till mig, jag kan göra det om en stund, men ännu mer om jag ringer senare, och detta blir till ingenting alls.

Jag är helt säker på att det inte ligger ett medvetet ont menat, bakom, men i värsta fall kan det vi inte gör orsaka att skadan redan är skedd. Här har vi en stor fallgrop, för oss som kristna i synnerhet, eftersom, det vi säger och låter bli att göra, görs som representanter för Jesus och Gud. Det vi gör förknippas med den vi säger oss tjäna.

Är vi lika Jesus här, eller ? Skulle Jesus säga jag gör det senare och inte alls göra det? Detta för mig över på berättelsen om personen som får sent besök och kommer till sin vän och ber om hjälp.

»Om någon av eder har en vän och mitt i natten kommer till denne och säger till honom: 'Käre vän, låna mig tre bröd; ty en av mina vänner har kommit resande till mig, och jag har intet att sätta fram åt honom' så svarar kanske den andre inifrån huset och säger: 'Gör mig icke omak; dörren är redan stängd, och både jag och mina barn hava gått till sängs; jag kan icke stå upp och göra dig något.' Men jag säger eder: Om han än icke, av det skälet att han är hans vän, vill stå upp och giva honom något, så kommer han likväl, därför att den andre är så påträngande, att stå upp och giva honom så mycket han behöver. Luk 11:5-8

Här vill jag så att säga vända på steken, vi borde inte ge efter för att personen är påträngande, utan tvärs om, göra på en gång, för att personen ber oss om det. Detta är för mig Kristi sinnelag.

Vi går före, vi gör det som Jesus gjorde. Vi är så i harmoni med hurdan Gud är, så att inte släppa det vi har för händerna och hjälpa till, finns inte i oss. Ja, jag vet vi har arbeten som vi måste sköta, men kanske kan vi på något sätt även i de fallen att det är det vi jäktar mot, ta några få minuter, och mest av allt, se till att höra av oss senare.

Vilket för upp ytterligare en sång i mitt huvud, en engelsk sång som varit en som ofta återkommit till mig, skriven av Steven Curtis Capman.

Låt oss be
1 Thess 5:17, Kol 4: 2, Ef 6:18, Heb 4:16, Rom 12:12
1. Jag hör dig säga att ditt hjärta värker;Du har problem och du frågar om jag kan be för dig. Och i enlighet med övertygelsen, säger jag ja, med goda avsikter, att be för dig senare och nämna dina behov. Men eftersom vi har det här ögonblicket nu här vid himmelens dörr, bör vi börja knacka på, vad väntar vi på?

Låt oss be, låt oss be, överallt på alla sätt. Varje ögonblick på dagen är det rätt tid, för Fadern ovan lyssnar han med kärlek, och han vill svara oss, så låt oss be

2. Så när vi känner Anden rör på sig, fråga, prata och behöva, då finns det ingen tid att förlora, låt oss be. Låt Fadern höra oss säga, vad vi behöver förmedla. Låt oss be medan den här låten spelas, och bara för att vi säger ordet "Amen", betyder det inte att det här samtalet behöver avslutas

Ju mer jag försöker förklara vad det är som finns i mig, ju svårare blir det att hitta ett avslut. Låt oss ha blicken vänd utåt mot andra, och förminska våra egna behov av att vara i centrum för uppmärksamheten. Är det inte på det sättet som världen verkligen kan se att vi är annorlunda?

Fridshälsningar Ingemo