The importance of forgiving and the consequences of not forgiving.

Technically, the congregation has ceased to exist, but since we still have meetings together with Lönnbergs Church and the Swedish Salvation Army's small groups, it may happen that I add something from time to time that is close to my heart.

A few weeks ago I was talking to a young girl, and we somehow came to talking about forgiveness. Not always something that is easy, as I very well know.

In my case, my father’s mistress, who later became wife number two, forbade my father from having any contact with me. When the divorce papers were signed, I was a few months away from turning 13, so of course it affected me, although I didn’t fully understand how much – at least not at the time.

How much it had changed me didn’t become clear to me until I was in my 20s, and had had my second or third child. It was only then that God made me aware of the fact that I wasn´t only having a little trouble with my father’s new wife, but that I had actually – although I was completely unaware of it – come to hate her.

We all know what the scripture says about hating someone; Anyone who hates has already committed murder in his heart.

This was the moment that I began to pray, daily, that God would help me forgive. It was not easy, and (perhaps) not entirely of free will to begin with. Rather, it was something that I understood I needed to do – if nothing else - then for the sake of my own peace.

Barely 10 years after I began to ask God for help, my grandmother died. Dad did not come to the funeral, instead he sent his - at this time - new ex-wife. She appeared at the door of Grandma's apartment, and I hugged her, welcoming her. This is when I realized that I no longer held anything against her. (Mom was the one who received the phone call from one of Grandma's friends, about her death, and we were the first on the scene.)

In any case, this taught me the importance of forgiving instantly and not letting it sit there and fester.

So as we sat there talking, it came to mind, even though I didn't bring up that incident right there. Rather, what came to mind for both of us were different Bible verses about the importance of forgiveness. In my case, it was Matthew 5:21-26 that came to mind.

Matthew 5:21-26 “You have heard that it was said to those of old, ‘You shall not murder; and whoever murders will be liable to judgment.’ But I say to you that everyone who is angry with his brother will be liable to judgment; whoever insults his brother will be liable to the council; and whoever says, ‘You fool!’ will be liable to the hell of fire. So if you are offering your gift at the altar and there remember that your brother has something against you, leave your gift there before the altar and go. First be reconciled to your brother, and then come and offer your gift. Come to terms quickly with your accuser while you are going with him to court, lest your accuser hand you over to the judge, and the judge to the guard, and you be put in prison. Truly, I say to you, you will never get out until you have paid the last penny.

Other verses that also came up were:

Matt 6:9-13

Our Father which art in heaven, Hallowed be thy name. Thy kingdom come. Thy will be done in earth, as it is in heaven. Give us this day our daily bread. And forgive us our debts, as we forgive our debtors. And lead us not into temptation, but deliver us from evil.

“Our Father in heaven, hallowed be your name. Your kingdom come, your will be done, on earth as it is in heaven. Give us this day our daily bread, and forgive us our debts, as we also have forgiven our debtors. And lead us not into temptation, but deliver us from evil.

I´ve chosen to add in both KJV and ESV, so you can read which ever you prefer.

I am glad that God dealt with me so early in life – as He did - now that I can see it in the rearview mirror - when I´m 60 years old.

Later in life something else happened - I don't even remember what today - only that I suddenly felt - that I needed God's help in it. This was during a time when I spent hours at the piano. During this time I wrote a little chorus, which I often sang. Roughly translated:

If I hold something against someone else, teach me to fix my gaze upon You, so that the person/thing that hurt me doesn't mean anything, only then can it melt away in the love from You.

Sometimes you have to struggle with forgiving, and sometimes it comes easily. But one thing is certain, you yourself, feel best when you forgive. The other person doesn't feel bad because I don't forgive, it only affects me. True love forgives, just as we have been forgiven.

Col 3:12-14 Put on then, as God’s chosen ones, holy and beloved, compassionate hearts, kindness, humility, meekness, and patience, bearing with one another and, if one has a complaint against another, forgiving each other; as the Lord has forgiven you, so you also must forgive. And above all these put on love, which binds everything together in perfect harmony.

What strikes me as I write this is how easy it is for us to deceive ourselves into thinking we have the right to be angry - to remain bitter - to fail to forgive. Especially if someone has done or said something against us that has really hurt us. That´s when God's Word really points the finger at how we should behave - and our protests are worthless.

Matthew 5:38-48  “You have heard that it was said, ‘An eye for an eye and a tooth for a tooth.’ But I say to you, Do not resist the one who is evil. But if anyone slaps you on the right cheek, turn to him the other also. And if anyone would sue you and take your tunic, let him have your cloak as well. And if anyone forces you to go one mile, go with him two miles. Give to the one who begs from you, and do not refuse the one who would borrow from you.

“You have heard that it was said, ‘You shall love your neighbor and hate your enemy.’ But I say to you, Love your enemies and pray for those who persecute you, so that you may be sons of your Father who is in heaven. For he makes his sun rise on the evil and on the good, and sends rain on the just and on the unjust. For if you love those who love you, what reward do you have? Do not even the tax collectors do the same? And if you greet only your brothers, what more are you doing than others? Do not even the Gentiles do the same? You therefore must be perfect, as your heavenly Father is perfect.

Jesus' words aren´t always a balm for our souls, sometimes they are razor-sharp, and maybe not even something we want to listen to. But truth is truth, regardless of how we ourselves feel about it. And if we want to live as true followers of Christ, then we should strive to have the same disposition that He himself had.

Luke 6:27-35 “But I say to you who hear, Love your enemies, do good to those who hate you, bless those who curse you, pray for those who abuse you. To one who strikes you on the cheek, offer the other also, and from one who takes away your cloak do not withhold your tunic either. Give to everyone who begs from you, and from one who takes away your goods do not demand them back. And as you wish that others would do to you, do so to them.

“If you love those who love you, what benefit is that to you? For even sinners love those who love them. And if you do good to those who do good to you, what benefit is that to you? For even sinners do the same. And if you lend to those from whom you expect to receive, what credit is that to you? Even sinners lend to sinners, to get back the same amount. But love your enemies, and do good, and lend, expecting nothing in return, and your reward will be great, and you will be sons of the Most High, for he is kind to the ungrateful and the evil.

If we cannot even love and forgive our Christian brothers and sisters, how can we love and forgive sinners, or even ourselves. Forgiveness must always begin with acknowledging that we ourselves are in need of forgiveness, and that we do not have a choice as to whether we feel like it, or want to forgive.

Dear God forgive us, is followed by - as we ourselves forgive others - it is not a suggestion - where you and I ourselves have the right to say; I don´t feel like it, I don´t wanna. No, it is more like an order - which we are told to follow. Furthermore, there are serious consequences if we refuse to obey, or choose not to forgive.

Matthew 6:14-15 For if you forgive others their trespasses, your heavenly Father will also forgive you, but if you do not forgive others their trespasses, neither will your Father forgive your trespasses.

Vi behöver börja ta Guds ord på större allvar än vi gör och inse att vissa löften också åtföljs av den dom som kommer på vår handling. Med andra ord – det vi säger och gör åtföljs alltid av konsekvenser. Och att vi inte kommer förlåtas om vi inte själva förlåter, är helt klart en allvarlig konsekvens.Vikten av att förlåta

We need to start taking God’s word more seriously than we do and realize that some promises are also accompanied by the judgment that comes upon our actions. In other words – what we say and do is always accompanied by consequences. And that we will not be forgiven if we ourselves do not forgive, is clearly a serious consequence.

Vikten av att förlåta och konsekvensen av att inte göra det.

Tekniskt sett har församlingen upphört, men då vi fortfarande har möten ihop med Lönnbergskyrkan och Svenska Frälsningsarméns små grupper, så kan det hända att jag lägger in något någon gång ibland, som ligger på mitt hjärta. 

För någon vecka sedan pratade jag lite med en ung tjej, och vi kom på något vis in på förlåtelse. Inte alltid något som är enkelt, vilket jag vet väl.

I mitt fall, min fars älskarinna, som sedan blev hustru nummer två, förbjöd pappa att ha kontakt med mig. När skilsmässans papper skrevs under, var jag några månader ifrån att fylla 13, så givetvis påverkade det mig, även om jag inte fick full förståelse för hur mycket – åtminstone inte just då.

Hur mycket det hade förändrat mig blev inte klart för mig förrän jag var i 20-års åldern, och hade fått mitt andra eller tredje barn. Det var först då som Gud gjorde mig uppmärksam på att jag inte bara hade lite problem med pappas nya, utan jag faktiskt – fast jag var helt omedveten om det – hade kommit att hata henne.

Vi vet väl alla vad skriften säger om att hata någon; Den som hatar har redan begått mord i sitt hjärta.

Detta var den stund som jag började be, dagligen, att Gud skulle hjälpa mig att förlåta. Inte var det enkelt, och (kanske) inte helt av fri vilja till att börja med. Snarare var det något som jag förstod att jag behövde göra - om inte för något annat – så för min egen frids skull.

Knappa 10 år efter att jag börjat be Gud om hjälp dog min farmor. Pappa kom inte till begravningen, istället sände han sin – vid detta tillfället – nya exhustru. Hon dök upp i dörren till farmors lägenhet, och jag kramade om henne, och välkomnade henne. Detta var när jag insåg att jag inte längre höll något emot henne. (Mamma var den som fick telefonsamtalet från en av farmors vänner, om hennes död, och vi var först på plats.)

I alla fall detta lärde mig vikten av att förlåta ögonblickligen och inte låta det ligga kvar och gro.

Så när vi satt där och talade, kom det upp i mig, även om jag inte tog upp den händelsen just där. Snarare var det som kom upp i oss båda olika bibelverser, angående vikten att förlåta. I mitt fall var det Matt 5:21-26 som kom upp.

Matt 5:21-26 Ni har hört att det är sagt till fäderna: Du ska inte mörda, och Den som mördar är skyldig inför domstolen. Jag säger er: Den som blir vred på sin broder är skyldig inför domstolen, och den som säger ’idiot’ till sin broder är skyldig inför Rådet, och den som säger ’dåre’ är skyldig och döms till det brinnande Gehenna . Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Kom sedan och bär fram din gåva. Skynda dig att göra upp med din motpart medan du är med honom på vägen. Annars kan han överlämna dig till domaren, och domaren till vakten och du sätts i fängelse. Jag säger dig sanningen: Du kommer inte ut därifrån förrän du har betalat till sista öret.

Även om dessa verser talar om det bakvänt - att vi kommer på att någon har något emot oss själva – så gäller det ju även åt andra hållet – om vi kommer på att vi själva har något emot någon annan.

Andra verser som även kom upp var:

Matt 6:9-13

Vår Far i himlen, låt ditt namn bli helgat Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden som i himlen. Ge oss i dag vårt dagliga bröd Och förlåt oss våra skulder, så som vi förlåter dem som står i skuld till oss. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda

Fader vår som är i himmelen, tillkomme ditt rike. Låt din vilja ske, så som i himmelen, så och på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss idag, och förlåt oss våra skulder, så som också vi förlåter, de oss skyldiga äro. Och inled oss inte i frestelser, utan fräls oss ifrån det onda.

Jag har valt att lägga in nya bredvid gamla – så får man läsa vilken man vill.

Jag är glad att Gud tog itu med mig så tidigt i livet - som han trots allt gjorde – nu när jag kan se i backspegeln - då jag nu är i 60-års åldern.

Senare i livet hände något annat – kommer inte idag ens ihåg vad – endast att jag på en gång kände – att här behöver jag Guds hjälp. Detta var under en tid då jag spenderade timmar vid pianot. Under denna tid skrev jag en liten kör, som jag ofta sjöng.

Om jag håller nåt, emot någon annan, lär mig att fästa blicken på Dig, så att den/det som sårat mig, inte betyder nåt´, först då kan det smälta bort i kärleken från Dig.

Emellanåt får man kämpa med att förlåta, och ibland går det enkelt. Men en sak är säker, man själv mår bäst när man förlåter. Den andra personen mår inte dåligt av att jag inte förlåter, det påverkar endast mig själv. Sann kärlek förlåter, precis som vi har blivit förlåtna.

Kol 3:12-14 Klä er därför som Guds utvalda, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha överseende med varandra och förlåt varandra, om ni har något att anklaga någon för. Så som Herren har förlåtit er ska ni förlåta varandra. Och över allt detta ska ni klä er i kärleken, bandet som förenar till fullkomlig enhet.

Det som slår mig när jag skriver detta, är hur enkelt det är för oss att bedra oss själva med att vi har rättighet att vara sura - stanna i bitterhet - låta bli att förlåta. I synnerhet om någon har gjort eller sagt något emot oss, som verkligen sårat oss. Det är då Guds ord verkligen sätter pekfingret på hur vi ska bete oss - och våra protester är föga värda.

Matt 5:38-48 Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. Jag säger er: Stå inte emot den som är ond. Om någon slår dig på högra kinden, vänd då också andra kinden mot honom. Om någon vill dra dig inför rätta och ta din tunika, så låt honom få manteln också. Om någon tvingar dig att gå med en mil, så gå två mil med honom. Ge åt den som ber dig, och vänd dig inte bort från den som vill låna av dig. Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende.

Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Fars barn, för han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. För om ni älskar dem som älskar er, vilken lön får ni för det? Gör inte tullindrivare det också? Och om ni bara hälsar på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte hedningar det också? Var alltså fullkomliga, så som er himmelske Far är fullkomlig.

Jesu ord är inte alltid en balsam för våra själar, emellanåt är det knivskarpt, och kanske inte ens något som vi vill lyssna på. Men sanning är sanning, oavsett hur vi själva ställer oss till den. Och vill vi leva som sanna Kristi efterföljare, då bör vi sträva efter att ha samma sinnelag som Han själv hade.

Luk 6:27-35 Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förolämpar er. Om någon slår dig på ena kinden, vänd då också andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln, så låt honom ta tunikan också. Ge åt alla som ber dig, och om någon tar det som är ditt, så kräv det inte tillbaka.

Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem. Om ni älskar dem som älskar er, ska ni ha tack för det? Även syndare älskar dem som visar dem kärlek. Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, ska ni ha tack för det? Även syndare gör samma sak. Och om ni lånar ut till dem som ni hoppas ska ge tillbaka, ska ni ha tack för det? Även syndare lånar ut till syndare för att få lika tillbaka.

Nej, älska era fiender och gör gott och låna ut utan att hoppas få något igen. Då ska er lön bli stor, och ni ska bli den Högstes barn, för han är god mot de otacksamma och onda. Var barmhärtiga, så som er Far är barmhärtig.

Om vi inte ens kan älska och förlåta våra kristna syskon, hur kan vi då älska och förlåta syndare, eller ens oss själva. Förlåtelse måste alltid börja med att vi erkänner att vi själva är i behov av förlåtelse, och att vi inte har ett val huruvida vi känner för, eller vill förlåta.

Gode Gud förlåt oss, följs av - som vi själva förlåter andra – det är inte ett förslag – där du och jag själva har rätten att säga; jag känner inte för det, jag vill inte. Nej det är mer som en order – som vi är tillsagda att följa. Utöver det, så har det allvarliga konsekvenser om vi vägrar att lyda, eller väljer att inte förlåta.

Matt 6:14-15 För om ni förlåter människorna deras överträdelser, ska er himmelske Far också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, ska inte heller er Far förlåta era överträdelser.

Vi behöver börja ta Guds ord på större allvar än vi gör och inse att vissa löften också åtföljs av den dom som kommer på vår handling. Med andra ord – det vi säger och gör åtföljs alltid av konsekvenser. Och att vi inte kommer förlåtas om vi inte själva förlåter, är helt klart en allvarlig konsekvens.

Avslutat kapitel / Closed chapter

Tyvärr så har nu församlingen sålt sin kyrka och lagt ner verksamheten, då det är för få kvar. Vi ber att få tacka för oss.

Sadly this congregation has now sold its church and closed down its operation, though we are to few to continue on.